Grunder om upphandling

Tendiums handbok – Allt du behöver veta om offentlig upphandling

offentlig upphandling

Den offentliga upphandlingen uppgår till över 800 miljarder kronor per år. Det är en enorm marknad med stora möjligheter för den som önskar göra affärer med offentlig sektor. Eftersom offentlig upphandling styrs av detaljerade regler kan det verka krångligt att göra affärer med den offentlig sektorn. Tendiums målsättning är att bryta denna barriär, bland annat genom att tillhandahålla enkla guider som vägleder dig på området. I denna gedigna genomgång av offentlig upphandling får du en redogörelse för det mest grundläggande inom offentlig upphandling, till mer komplexa och detaljerade regler. Nedan följer alltså din handbok över offentlig upphandling – perfekt för dig som är nybörjare eller helt enkelt intresserad av en lättförståelig guide. Häng med!

 

Vad är offentlig upphandling?

I grund och botten kan offentlig upphandling beskrivas som ett regelverk som offentlig sektor är skyldig att följa vid inköp från privat sektor. Genom offentlig upphandling kan offentlig sektor skaffa de resurser som krävs för att kunna genomföra sina uppdrag och tillhandahålla sina tjänster. 

Det finns vissa centrala skillnader mellan offentlig respektive privat sektors inköp. Medan privata företag har frihet att köpa in varor och tjänster som bäst överensstämmer med företagets behov, har offentlig sektor strikta och detaljerade regler att följa när varor och tjänster köps in. Varför är det så? Jo, det beror på att offentlig sektor är en enorm aktör på marknaden som regelbundet köper in varor och tjänster till höga belopp. Därför krävs det regler som säkerställer att inköpen både är kostnadseffektiva och likabehandlande. Att offentlig sektors verksamheter finansieras av gemensamma skattemedel är också en viktig anledning till att inköpen behöver följa strikta regler, vilket bland annat syftar till att undvika onödigt slösande.

Tips! Känner du osäkerhet kring upphandlingsterminologin? Klicka dig in på Tendiums ordlista över offentlig upphandling.

 

Vad är offentlig sektor?

Offentlig sektor ska följa regelverket bakom offentlig upphandling. Den svenska offentliga sektorn är stor och finns för att garantera Sveriges invånare en trygg, effektiv och fungerande välfärd. Inom välfärdstjänsterna erbjuder offentlig sektor bland annat sjukvård, utbildning, poliser, äldreomsorg och domstolar. Om en verksamhet inom stat, kommun och region till största del finansieras av skattemedel och kontrolleras av dessa är verksamheten en del av den offentliga sektorn och därmed skyldig att iaktta upphandlingslagstiftningen.

 

Exempel på offentlig upphandling

En offentlig upphandling kan se ut på flera olika sätt och avse olika typer av tjänster och varor, beroende på vad den aktuella verksamheten är i behov av. Om exempelvis Region Skåne – som tillhör den offentliga sektorn – ser ett behov av att köpa in nya möbler till sina kontor, måste inköpsprocessen följa upphandlingsreglerna. En sådan affär kan nämligen innebära stora värden och om Region Skåne hade gått till närmsta möbelbutik och köpt upp deras möbellager hade det dels inneburit en enorm konkurrensfördel för butiken, dels en ineffektiv användning av skattemedel. Därför måste Region Skåne göra behovet av möbler känt för intresserade leverantörer genom att planera den aktuella upphandlingen, annonsera den och så vidare. På så sätt kan den möbelleverantör som lämnar det bästa erbjudandet vinna upphandlingen, vilket gynnar samtliga parter.

 

Vilka lagar styr offentlig upphandling? 

Regelverket bakom offentlig upphandling bygger inte bara på svenska lagar. Internationella aktörer, såsom Världshandelsorganisationen och Förenta Nationerna, har mandat på området. Den aktör som har mest inflytande över offentlig upphandling är Europeiska Unionen (EU), vars upphandlingsdirektiv och upphandlingsprinciper styr utformningen av de svenska upphandlingslagarna. En central del är att EU:s direktivstyrda regler gäller för upphandlingar vars kontraktsvärde överstiger EU:s tröskelvärden. När upphandlingen inte når upp till tröskelvärdena styrs upphandlingen av svenska regler, vilket kallas för icke-direktivstyrd upphandling. 

 

På nationell (svensk nivå) finns bland annat följande lagar:

 

Vilka är upphandlingsprinciperna?

Som ovan beskrivits har EU stort inflytande över upphandlingsområdet. Utöver EU:s upphandlingsdirektiv finns ett par upphandlingsprinciper som upphandlande organisationer måste ta hänsyn till vid genomförandet av upphandlingar. Om en upphandlingsprincip inte följs kan följden vara att upphandlingen behöver göras om, vilket både är kostsamt och tidskrävande. Det finns fem upphandlingsprinciper:

1. Principen om icke-diskriminering innebär ett förbud mot diskriminering av leverantörer på grund av nationalitet.

2. Likabehandlingsprincipen innebär att alla leverantörer ska få möjlighet att tävla om offentliga kontrakt på lika villkor och att anbudsgivare samt anbud ska behandlas lika.

3. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven som ställs i en upphandling ska vara proportionerliga i relation till det som ska upphandlas. 

4. Öppenhetsprincipen innebär att upphandlingen ska vara öppen, förutsägbar och att upphandlingsdokumenten ska vara tydligt formulerade.

5. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och liknande som utfärdats i myndigheter i övriga EU-länder ska vara giltiga i Sverige.

 

offentlig upphandling

Bakomliggande syften med offentlig upphandling

Det finns flera skäl till att offentlig upphandling bygger på ett omfattande regelverk. Att leverantörer ska ha möjlighet att konkurrera på lika villkor utan diskriminering inom hela EU är en viktig anledning bakom den offentliga upphandlingen. Utgångspunkten är nämligen att det ska råda fri och effektiv konkurrens inom hela unionen, vilket i sin tur stimulerar tillväxt och håller tillbaka priser på marknaden. Reglerna syftar också till att bekämpa och motverka korruption samt maktmissbruk.

Eftersom offentlig upphandling finansieras av offentliga medel har man genom lagstiftningen velat åstadkomma en upphandlingsprocess som är kostnadseffektiv och omsorgsfull, vilket ska resultera i att den mest lämpliga och prisvärda leverantören kammar hem affären. På senare tid har regelverkets målsättning dessutom utökats till andra hänsynstaganden i form av gemensamma samhällsmål, såsom en grön och cirkulär upphandling med klimat i fokus, främjande av innovation, sysselsättning och social integration.

 

Hur går en offentlig upphandling till? 

Att ha en uppfattning om hur en upphandling går till är betydelsefullt av flera anledningar. För leverantörer som lämnar anbud i en upphandling är det viktigt att känna till under vilka steg och i vilket skede som leverantören ska vara aktiv genom att till exempel ställa frågor. Upphandlingsprocessens olika skeden styr även när leverantören ska lämna anbud. Nedan går vi igenom upphandlingsprocessens fyra steg i stora drag.

 

Steg 1: Förberedelse av upphandlingen

Den upphandlande organisationen måste, innan en upphandling påbörjas, lägga ner tid och resurser på att förbereda samt planera den stundande upphandlingen. Genom god planering skapas de bästa förutsättningarna för att köpa in det som behövs.

 

Frågor som den upphandlande organisationen bör besvara och tänka över:

  • Vilka ska involveras i upphandlingen?
  • Vad ska genomföras i upphandlingen och i vilket skede? 
  • Kan/bör upphandlingen genomföras i samarbete med en annan organisation?
  • Vilka kartläggningar och analyser krävs inför upphandlingen? 
  • Vilket upphandlingsförfarande ska väljas?

 

Tidig dialog med leverantörer skapar så bra förutsättningar som möjligt

I detta tidiga skede av en offentlig upphandling kan leverantörer föra dialog med den upphandlande organisationen för att presentera de tjänster och produkter som leverantören har att erbjuda. För leverantörer innebär en sådan dialog bättre förutsättningar för att komma med lösningsförslag inför en kommande upphandling och målbilden blir tydligare. En tidig dialog innebär även att den upphandlande organisationen får en bättre bild av vilka lösningar som finns på marknaden och medför ett stort värde för köparen. Dialogen kan möjliggöra fler lösningsförslag från fler leverantörer och därmed förbättra både konkurrens och skapa effektivare offentliga upphandlingar. Dialog kan också undvika problem under upphandlingen och bidra till en smidigare inköpsprocess, då frågor och missförstånd kan redas ut i ett tidigt skede.

Dialog kan ske på olika sätt och med olika aktörer, såsom potentiella leverantörer, branschorganisationer och experter. Dialogen kan exempelvis ske skriftligt genom en Request for information (RFI) eller muntligt genom dialogmöten med flera leverantörer eller enskilda leverantörer. Dialogen kan också utföras i form av studiebesök eller tester.

 

Steg 2: Genomförande av upphandlingen

Efter att upphandlingen är färdigplanerad ska den genomföras. Det är här upphandlingslagarna kommer in i bilden med flera detaljerade – och ibland komplicerade – bestämmelser. Nedan listar vi de viktigaste reglerna i genomförandet av upphandlingen.

 

Upphandlingsdokumenten utgör grunden 

Upphandlingsdokument, ibland kallat förfrågningsunderlag, utgör grunden för upphandlingen. Upphandlingsdokumenten anger all information och samtliga krav som anbudsgivare behöver känna till för att kunna lämna anbud. Innehållet i upphandlingsdokumenten varierar, men brukar omfatta följande: 

  • Obligatoriska krav på leverantören, så kallade kvalificeringskrav.
  • Krav på det som köps in (upphandlingsföremålet), så kallad kravspecifikation.
  • Kriterier som styr utvärdering av anbuden, så kallade tilldelnings- eller utvärderingskriterier.
  • Andra kriterier som används för att utvärdera och välja jämlika anbud, vilket kallas för tillkommande kriterier.
  • Krav på leverantören eller leveransen, vilket kallas för särskilda kontraktsvillkor.

 

Annonsering av upphandlingen

Upphandlingar ska i regel annonseras. Skälet är att leverantörer ska göras medvetna om att det finns en upphandling inom den aktuella marknaden som kan vara intressant att lämna anbud på. Annonsering sker i en registrerad annonsdatabas, vilket Konkurrensverket ansvarar för. Om upphandlingens värde överstiger tröskelvärdena måste den annonseras i Tenders Electronic Daily (TED), vilket är EU:s gemensamma annonsdatabas. 

 

Vad är tröskelvärden?

EU:s tröskelvärden styr vilka regler en offentlig upphandling ska följa. EU har tagit fram vissa beloppsgränser för offentliga upphandlingar. Anledningen är att EU valt att låta större upphandlingar med högre kontraktsvärden omfatta mer regler än mindre upphandlingar med mindre kontraktsvärden, eftersom de större upphandlingarna förutsätts påverka marknaden mest där fler leverantörer inom EU antas vara intresserade. Om upphandlingens värde överstiger ett tröskelvärdena blir fler regler aktuella, de direktivstyrda reglerna. Om upphandlingens värde inte når upp till tröskelvärdena blir mindre regler aktuella, de icke-direktivstyrda reglerna. Den upphandlande organisationen måste alltså göra en beräkning av upphandlingens kontraktsvärde för att undersöka vilka regler som blir tillämpliga.

 

Anbudslämnande, prövning och utvärdering av anbud samt leverantörer

När upphandlingen annonserats kan intresserade anbudsgivare lämna anbud innan tidsfristen löper ut. Anbud kan beskrivas som leverantörens förslag till upplägg på leveransen och det pris samt kvalitet som erbjuds på varan eller tjänsten. Efter att anbud lämnats och anbudstiden löpt ut ska anbuden prövas för att se hur de står sig i relation till upphandlingsdokumenten. Det anbud som bäst motsvarar kraven inom ramen för upphandlingen väljs. 

Det är inte bara anbuden som prövas och utvärderas, även leverantören blir föremål för prövning. Det är av stor vikt att leverantören är tillförlitlig och lämplig. Om en leverantör exempelvis gjort sig skyldig till brott som innefattar mutor, terrorism, penningtvätt med mera, ska leverantören uteslutas och diskvalificeras från den offentliga upphandlingen. 

 

Tilldelningsbeslut och avtalsspärr

När anbud och leverantörer prövats samt utvärderas ska den upphandlande organisationen fatta ett tilldelningsbeslut. I tilldelningsbeslutet ska det framgå vilken leverantör som vunnit och varför. Beslutet skickas därefter ut till alla anbudsgivare som lämnat anbud i upphandlingen. Efter att tilldelningsbeslut fattats råder i regel en så kallad avtalsspärr som löper på minst tio dagar, vilket syftar till att ge leverantörer möjlighet att överpröva upphandlingen.

 

Efterannonsering av offentliga upphandlingar

För offentliga upphandlingar som annonserats finns ett krav på att den upphandlande organisationen också efterannonserar upphandlingen. Den upphandlande organisationen ska publicera en annons med innehåll och information från upphandlingen. Sådan information kan exempelvis avse upphandlingens värde och hur många leverantörer som lämnat anbud. Efterannonsering sker efter att tilldelningsbeslut fattats och efter att avtalsspärren löpt ut, det vill säga, när upphandlingen är avslutad. 

 

Överprövning av offentlig upphandling

Offentliga upphandlingar kan överprövas. Om en leverantör anser att den upphandlande organisationen agerat felaktigt och att leverantören till följd av detta lidit eller riskerat att lida skada kan leverantören vända sig till domstol. Med andra ord kan leverantören klaga på upphandlingen genom en ansökan om överprövning. Upphandlingsfel kan exempelvis vara att upphandlingsprinciperna inte följs eller att utvärderingsmodellen är för otydlig för leverantörens möjligheter att lämna ett fullvärdigt anbud. 

Domstolen, i första instans förvaltningsrätten, kan komma fram till att den upphandlande organisationen ska betala skadestånd till leverantören på grund av upphandlingsfelet eller att upphandlingen ska göras om, ifall domstolen dömer till leverantörens fördel. Resultatet av överprövningen kan också vara till den upphandlande organisationens fördel, exempelvis att det inte funnits något upphandlingsfel eller att leverantören inte lyckats bevisa att denne lidit eller riskerat att lida skada. Då får den offentliga upphandlingen bestå. 

Från och med den 1 juli 2022 gäller nya regler för överprövning av offentlig upphandling. Gör dig medveten om förändringarna genom att klicka dig in på Tendiums blogginlägg “Nytt lagförslag om effektivare överprövningar” som förklarar de huvudsakliga lagändringarna.

 

Steg 3: Leverans

När upphandlingen är avslutad och tidigare steg i upphandlingsprocessen är avklarade är det dags för leverantören att leverera upphandlingsföremålet. Den leverantör/leverantörer som vunnit kontraktet ingår avtal med den upphandlande organisationen om leverans. I samband med leverans utgår den upphandlande organisationens betalning för varan eller tjänsten.

 

Steg 4: Uppföljning

Efter att leveransen av upphandlingsföremålet är avklarad ligger det på den upphandlande organisationen att följa upp avtalet och leveransen för att analysera hur det har gått. Finns det något som den upphandlande organisationen är missnöjd med? Kunde något skede i upphandlingsprocessen förbättras eller effektiviseras? Hur har dialogen gått mellan leverantör och upphandlare? Kunde organisationens behov uppfyllas på annat sätt än genom en upphandling? Dessa frågor är exempel på vad den upphandlande organisationen kan utvärdera i uppföljningen. I detta slutskede av upphandlingen undersöks nämligen hur väl leveransen mött kraven och behoven för upphandlingen.

 

Olika upphandlingsförfaranden inom offentlig upphandling

Offentlig upphandling kan följa olika upplägg och strukturer, vilket kallas för upphandlingsförfaranden. Det är den upphandlande organisationen som väljer vilken form upphandlingen ska följa. Att känna till de olika upphandlingsförfarandena är betydelsefullt för leverantörer eftersom det bland annat påverkar vilka som får delta i upphandlingen, när anbud ska lämnas och hur dialogen med den upphandlande organisationen får se ut.

 

Det finns 7 olika upphandlingsförfaranden

1. Öppet upphandlingsförfarande får alltid användas i en offentlig upphandling och innebär att alla leverantörer som är intresserade av att delta i upphandlingen får lämna anbud.

2. Selektivt förfarande får också alltid användas i en offentlig upphandling. Det är ett förfarande som typiskt sett är uppdelat i två delar. Först genomförs en kontroll av att alla intresserade leverantörer uppfyller kraven som ställs på dem, därefter bjuds godkända leverantörer in för att lämna anbud. Det går dock att begränsa antalet leverantörer som får delta, ifall den upphandlande organisationen har med en sådan begränsning i upphandlingen.

3. Förhandlat förfarande med föregående annonsering innebär att ett antal utvalda leverantörer bjuds in till den upphandlande organisationen för att förhandla om förbättringar i deras anbud, vilket bland annat får användas när upphandlingen omfattar innovativa lösningar.

4. Förhandlat förfarande utan föregående annonsering är ett undantag till övriga upphandlingsförfaranden och får exempelvis användas när inga lämpliga anbud inkommit och när tid till annonsering saknas på grund av synnerlig brådska. Det innebär att den upphandlande organisationen får ta direktkontakt med en leverantör för att genomföra en direktupphandling.

5. Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande som likaså kan användas i undantagsfall. Under en konkurrenspräglad dialog håller den upphandlande organisationen en dialog med de leverantörer som bjudits in för att lämna anbud. Efter dialogen lämnar leverantörerna sina anbud.

6. Innovationspartnerskap kan användas när den upphandlande organisationen söker efter nya lösningar på marknaden. Förfarandet utmärks av att forskning, utveckling och inköp sker i samma process.

7. Projekttävling innebär att den upphandlande organisationen bjuder in till en öppen tävling där vinnaren koras av en jury. Detta förfarandet är mindre reglerat och tanken är att få fram en ritning, projektbeskrivning eller liknande som resultat av projekttävlingen.

 

Vad är direktupphandling?

Direktupphandling är inget eget upphandlingsförfarande, utan kan istället beskrivas som ett undantag från upphandlingslagstiftningen, där krav på utformning av upphandlingen i princip saknas. Det är bara i särskilda situationer som en direktupphandling får ske, vilket framgår av de olika upphandlingslagarna. Om upphandlingens värde exempelvis understiger direktupphandlingsgränsen är direktupphandling tillåtet. För LOU är direktupphandlingsgränsen (år 2022) 700 000 kronor. 

 

Vad är anbud i en offentlig upphandling?

I denna guide har vi flera gånger återkommit till begreppet anbud. Anbud är leverantörens svar och erbjudande på möjligheten att leverera den tjänst eller vara som efterfrågas i en offentlig upphandling. Efter att du som leverantör hittat en intressant affärsmöjlighet är det dags att formulera anbud och lämna in det. Det finns ett par saker som är viktiga att ha i åtanke under anbudsarbetet. I Tendiums stora anbudsguide finner du värdefulla tips. Leverantören ska i sitt anbud sammanställa ett erbjudande om leverans till ett visst pris. Det är viktigt att anbudet uppfyller kraven som ställs i upphandlingsdokumenten. Anbud ska dessutom lämnas inom rätt tidsfrist. För sent inkomna anbud får inte prövas av den upphandlande organisationen, vilket gör det extra viktigt att noga planera anbudsarbetet. 

 

Vad är och vad gör en offentlig upphandlare? offentlig upphandling

En upphandlare är en medarbetare som är anställd vid en upphandlande organisation. En upphandlare är med och hanterar samt planerar arbetet med en offentlig upphandling. Det är upphandlarens roll att se till att upphandlingen följer regelverket och att upphandlingen resulterar i en så god affär som möjligt utifrån aspekter som miljö, effektivitet och kostnad. Under vilka steg i upphandlingsprocessen som en upphandlare är delaktig i varierar. En upphandlare kan till exempel genomföra olika kartläggningar och förstudier inför en kommande upphandling, ta fram upphandlingsdokument, utvärdera anbud eller följa upp upphandlingen i efterhand.

 

Vad är upphandlingsskadeavgift?

När en upphandlande organisation inte följer upphandlingslagstiftningen kan Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet inom offentlig upphandling, ansöka om att organisationen ska betala böter, så kallad upphandlingsskadeavgift. Det är inte ovanligt att Konkurrensverket lämnar sådan ansökan om böter till domstolen när en upphandlande organisation genomfört en direktupphandling som organisationen egentligen inte får göra enligt lag.

 

Vad är offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen styr vilka handlingar som kan lämnas ut till anbudsgivare och andra intressenter som vill få ut information från en offentlig upphandling. Dokument som kan vara av intresse kan bland annat vara konkurrenters anbud, utvärderingspoäng och betyg. Offentlighetsprincipen innebär i korthet att om en handling är allmän ska den som huvudregel lämnas ut. Handlingar som inte är allmänna behöver inte lämnas ut av den upphandlande organisationen. Allmänna handlingar kan i sin tur vara hemliga genom sekretess och då ska de delar av handlingen som omfattats av sekretess inte lämnas ut. 

 

Vad är åberopande av annans kapacitet och underleverantörer?

Åberopande av annans kapacitet är ett verktyg som leverantörer kan använda för att uppfylla kraven i en upphandling. Genom att använda ett annat företag som sitter på större ekonomisk kapacitet och erfarenhet kan leverantören uppfylla upphandlingskraven genom hänvisning till det aktuella företaget. Underleverantörer är också aktuellt i detta sammanhang, vilket är ett företag som leverantören kan använda för att uppfylla vissa delar av leveransen i den offentliga upphandlingen. 

 

Upphandling av kontrakt, DIS eller ramavtal?

Offentliga upphandlingar kan resultera i två typer av avtal – ett kontrakt eller ett ramavtal. Skillnaden mellan kontrakt och ramavtal är inte alltid helt klart. Det är den upphandlande organisationen som bestämmer vilket typ av avtal som är lämpligast att använda för upphandlingen. 

Ramavtal är ett typ av avtal som lägger fast framtida villkor för tilldelning av kontrakt inom en viss tidsperiod. Ett ramavtal ingås mellan en eller flera upphandlande organisationer och leverantörer och kan löpa mellan fyra till åtta år. Ramavtalet innebär att beställaren slipper göra nya upphandlingar varje gång som de ser ett behov av att köpa in den aktuella varan eller tjänsten. När ramavtalet sätts i bruk kallas det för att upphandlande organisationer avropar från ramavtalet, det vill säga, handlar från ramavtalet. 

Skillnaden mellan kontrakt och ramavtal är att ramavtal omfattar den upphandlande organisationens eventuella köp i framtiden. Ett kontrakt tar å andra sidan sikte på ett specifikt köp. Ramavtal är lämpligt att använda för köp som är återkommande, medan kontrakt är lämpligare för enstaka köp. Ytterligare skillnad är att så länge ett ramavtal löper syftar det till att garantera de berättigade organisationerna tillgång till upphandlingsföremålet och för kontrakt så avslutas kontraktsförhållandet efter att leveransen av varan eller tjänsten ägt rum. Ramavtalets innehåll kan dessutom vara öppet, där beskrivning av köp och volym inte är helt definierat. Det är först vid avrop från ramavtalet som mer detaljerad information lämnas. Vid kontrakt beskrivs både innehåll och krav i samband med upphandlingens genomförande.

I detta sammanhang är det också viktigt att känna till dynamiskt inköpssystem (DIS). Ett DIS är en elektronisk metod för offentlig upphandling och är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden. Ett DIS liknar en vanlig upphandling men kännetecknas av att det är en snabbare process. En skillnad från ramavtal är att ett DIS är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden under förutsättning att leverantören uppfyller kvalificeringskraven. En annan skillnad i jämförelse med ramavtal är att ett DIS saknas en förutbestämd gräns för hur lång giltighetstid det får ha. Den upphandlande organisationen får på egen hand bestämma lämplig giltighetstid.

 

Sammanfattning – Vad är offentlig upphandling?

  1. Offentlig upphandling är offentlig sektors inköp av varor och tjänster från privat sektor.
  2. Offentlig upphandling syftar bland annat till att skydda leverantörer och åstadkomma en effektiv användning av skattemedel. Marknaden för offentlig upphandling är enorm och uppgår till över 800 miljarder kronor per år.
  3. Det finns flera olika upphandlingslagar som aktualiseras beroende på vad den upphandlande organisationen köper in. EU:s upphandlingsdirektiv och upphandlingsprinciperna utgör grunden för regelverket. 
  4. Fem upphandlingsprinciper är centrala för offentlig upphandling: principen om icke-diskriminering, likabehandlingsprincipen, öppenhetsprincipen, proportionalitetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande.
  5. Upphandlingsprocessen kan typiskt sett delas upp i fyra delar. I det första skedet ska den upphandlande organisationen planera upphandlingen. I det andra skedet ska upphandlingen genomföras och det är här som de flesta upphandlingsreglerna blir aktuella. I det tredje steget ska leverans ske och slutligen ska upphandlingen följas upp.
  6. Offentliga upphandlingar kan utformas på olika sätt beroende på upphandlingsförfarande. Med upphandlingsförfarande avses den struktur och form som en upphandling följer och påverkar bland annat deltagande och dialog i upphandlingen.
  7. Direktupphandling är ett undantag i upphandlingslagstiftningen och får bara ske under specifika omständigheter. 
  8. Ett anbud är en leverantörs erbjudande om leverans som specificerar pris och kvalitet på varan eller tjänsten. Att noga planera anbudsarbetet är helt avgörande för möjligheten att vinna. 
  9. Upphandlingsdokumenten är grunden i en offentlig upphandling. Där fastställs villkor och krav på leverantörer och anbud. Upphandlingsdokumenten anger all relevant information för upphandlingen.
  10. Om en leverantör är av uppfattningen att något gått fel under upphandlingen kan leverantören vända sig till domstol och ansöka om överprövning av upphandlingen. För att domstolen ska döma till leverantörens fördel krävs dels ett upphandlingsfel, dels att leverantören lidit eller riskerat att lida skada till följd av upphandlingsfelet. 
Saga Stockman

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få smarta tips och nyheter om anbud & upphandling samt erbjudanden

Du kan avprenumerera när du vill. För mer information, kolla in vår privacy policy.

Dela

Facebook
Twitter
LinkedIn

Läs vidare...

Utbildning

Hur kan upphandlingar anpassas till den nya verkligheten? Hur och när kan upphandlade kontrakt omförhandlas? Vilka avtalsvillkor är viktiga att hålla koll på? Tendium ger konkreta tips på riskminimering utifrån omvärldsläget.

Saga Stockman

on November 24, 2022
Företaget

Vi på Tendium är glada att presentera ett nytt samarbete med Byggfakta där vi tillsammans gör offentlig upphandling enklare för leverantörer inom byggsektorn. 

Elin Lööw

on November 22, 2022
Produkt

Nu finns tilldelningsbeslut i vår plattform. Istället för att behöva begära ut dokument så är det bara att söka fram det direkt i plattformen. Lätt som en plätt, precis som det ska vara. 

Samuel Repfennig

on November 18, 2022
Håll dig uppdaterad

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få smarta tips och nyheter om anbud & upphandling samt erbjudanden

Du kan avprenumerera när du vill. För mer information, kolla in vår privacy policy.