Utbildning

Offentlig upphandling år 2023 och en tillbakablick på året som gått

offentlig upphandling 2023

Nytt år, nya möjligheter! År 2023 är här och januari har passerat i rasande fart. Finns det något bättre sätt att inleda året på än att kika på vad som kommer att förändras på upphandlingsområdet? Det tror inte vi! Därför tar denna artikel ett helhetsgrepp på lagregler och lagförslag som är aktuella för det nya året. Du får också en tillbakablick på år 2022 och de mest omvälvande nyheterna inom offentlig upphandling.

 

2023 års nyheter

1. Reservera rätten att delta i upphandlingar

Från och med den 1 januari 2023 är det tillåtet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

 

En reserverad upphandling är en form av positiv särbehandling. Vissa leverantörer som uppfyller bestämda krav får delta och leverantörer som inte uppfyller kraven får inte delta.

 

En idéburen organisation är vidare en juridisk person som uteslutande har ett allmännyttigt syfte. Syftet ska vara angivet i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande. Med allmännyttigt syfte avses vissa ändamål som är värda att stötta, vilket också ska vara drivkraften i verksamheten. Sådana syften kan exempelvis vara att motverka hemlöshet, driva på den gröna omställningen, rädda barn från fattigdom, motverka droger med mera. Med välfärdstjänster avses vissa tjänster som räknas upp i Bilaga 2 till LOU och 19 kap. 25 a § LOU där den nya bestämmelsen har införts.

 

Bestämmelsen innebär att offentlig sektor i större utsträckning än tidigare kan kunna dra nytta av idéburna organisationers kompetens och erfarenhet. 

 

2. Skyldighet att beakta vissa samhällsintressen

Den 1 juli 2023 föreslås en förändring träda i kraft som handlar om en obligatorisk skyldighet att ta hänsyn till vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling – såsom miljö, sociala och arbetsrättsliga hänsynstaganden. Syftet är att offentliga inköp ska bidra till hållbarhetsmålen. Förändringen som föreslås är att skrivningen “bör” ändras till “ska”, det vill säga att den tidigare möjligheten numera ska bli obligatorisk. 

 

I förslaget anges vidare att det bör införas en skyldighet för upphandlande myndigheter att ta fram riktlinjer kring hur dessa intressen ska beaktas. Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att ta fram en vägledning kring vad riktlinjerna ska innehålla. Förslaget har dock inte resulterat i en proposition ännu och den nya regeringen har inte meddelat ifall de tänker gå vidare med förslaget. 

 

3. Utökade tillsynsmöjligheter för Konkurrensverket

Det föreslås att Konkurrensverket (KKV) får utökade möjligheter i sin tillsyn över offentlig upphandling. Förslaget handlar bland annat om att KKV ska kunna fatta beslut om upphandlingsskadeavgift i första instans utan att behöva göra ansökan till domstol. 

 

Det föreslås också att avgiften höjs från det tidigare maxbeloppet 10 miljoner kronor till 20 miljoner. Som tidigare ska avgiften uppgå till lägst 10 000 kronor. Avgiften får dock inte överstiga tio procent av upphandlingens värde. Tiden för att besluta om avgift ska enligt förslaget förlängas till två år, i stället för ett år, från det att avtalet ingicks.

 

Förslaget har varit på remiss och remissinstanserna har fått svara. Vid behov kommer regeringen att bearbeta förslaget och lämna det till Lagrådet för granskning. Om regeringen väljer att gå vidare resulterar det i en proposition. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 februari 2023.

 

Återblick år 2022 

Omtag LOU

Vad var det som egentligen hände på upphandlingsområdet år 2022? Den stora förändringen var att nya upphandlingsregler trädde i kraft den 1 februari. Syftet var att förenkla regelverket och upphandlingsprocessen både för leverantörer och upphandlande myndigheter. Därför togs ett omtag på lagen om offentlig upphandling (LOU). Förändringarna innebär bland annat nya möjligheter till direktupphandling samt att kravet på att använda ett visst upphandlingsförfarande togs bort. På vår blogg kommenterar Johan Svedberg, upphandlings- och affärsjurist, vad nya LOU omfattar. 

 

Effektivare överprövningar 

En annan stor nyhet år 2022 var att det infördes ett skyndsamhetskrav för domstolarna och en tidsgräns på hur sent leverantörer kan lägga fram nya uppgifter i upphandlingsmål. Ändringarna trädde i kraft under sommaren den 1 juli. Syftet med dessa regler är att upphandlingsmål ska hanteras snabbare, mer förutsägbart och effektivare. I nuläget kan vi antagligen inte se så stora förändringar med tanke på att bestämmelserna endast funnits på plats i lite mer än ett halvår. Innan bestämmelsen infördes var även upphandlingsmål så kallade förtursmål varför de redan innan ändringen hanterades snabbare än övriga mål. Om du vill uppdatera dig på vad bestämmelserna innebär kan du läsa mer om det på vår blogg “Nytt lagförslag om effektivare överprövningar”

 

EU inför sanktioner mot Ryssland

En nyhet under våren år 2022 var att EU införde flera sanktioner mot Ryssland och Belarus som konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina. Sanktionerna innebär bland annat att det är förbjudet att ingå och fullgöra offentliga kontrakt med ryska leverantörer. Utöver dessa sanktioner är det också förbjudet att köpa, importera och transportera vissa varor och tjänster från Ryssland och Belarus. 

 

HFD fastslår leverantörers aktivitetsplikt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slog fast att leverantörer måste påpeka fel och brister i offentliga upphandlingar samt begära förtydliganden och ställa frågor för att kunna bevisa sin skada. Det var den 10 januari som HFD meddelade sin dom som också fick stor uppmärksamhet. Domen har påverkat förvaltningsdomstolarna och kammarrätterna som återkommande hänvisar till avgörandet och tolkar skyldigheten att begränsa sin skada brett. 

 

Bakgrunden i HFD 2022 ref. I och II var att takvolym för ramavtal inte hade angivits, vilket är ett krav. Eftersom leverantörerna inte fått information om takvolymen hade de inte kunnat beräkna och lämna sina bästa priser i anbuden. Istället för att fråga om ett förtydligande kring takvolymen hade leverantörerna tagit höjd för oklarheten i sin prissättning. HFD konstaterade att leverantörerna – genom att inte begära förtydliganden – inte hade gjort det som krävts för att begränsa sin skada.

 

HFD accepterar lottning 

I ett annat avgörande prövade HFD frågan om det är tillåtet att använda lottning när antalet kvalificerade anbudssökande överstiger det högsta antalet som myndigheten planerar att bjuda in till att lämna anbud. HFD ansåg att lottning var tillåtet. Bakgrunden till domen i HFD i mål nr 7751-21 var att en upphandlande myndighet hade bjudit in leverantörer att lämna anbud avseende IT-konsulttjänster. Myndigheten valde att begränsa antalet anbudssökande genom att använda ett selektivt förfarande. Av inbjudan framgick att lottning skulle användas i sista hand för att skilja åt kvalificerade anbudsgivare.

 

I ett selektivt förfarande jämförs inte anbud, utan bedömningen avser förmågan att leverera det som myndigheten efterfrågar. Enligt HFD hade de leverantörer som ansökt om att lämna anbud och därmed varit föremål för lottning haft likvärdig förmåga att leverera. Genom att myndigheten använt lottning i sista fasen hade de inte brutit mot regelverket eftersom lottning inte ansågs gynna någon leverantör på någon annan leverantörs bekostnad.

 

Att lottning accepteras i offentliga upphandlingar som präglas av ett omfattande och formellt regelverk kan diskuteras mot bakgrund av rättssäkerhetsaspekter. Det går att fråga sig hur lottningen har gått till och vem som har kontrollerat lottningen? Hur går det att säkerställa att den upphandlande myndigheten verkligen genomfört lottning och inte bara uppgivit att så har skett? Det återstår att se ifall frågan om hur lottningen faktiskt går till kommer att diskuteras i domstolarna under året.

 

HFD förbjuder golvpriser

I oktober år 2022 prövade HFD frågan om golvpriser i mål nr 3566-21. En upphandlande myndighet hade använt en utvärderingsmodell där anbuden tilldelades vissa poäng utifrån särskilda kriterier. Anbudspriser om 700 000 kronor eller lägre gav maximal poäng. Anbudspriser om 3 000 000 kronor eller högre gav noll poäng. Utformningen innebar att anbudspriser under 700 000 kronor inte gav någon extra fördel vid utvärderingen. Upphandlingen avsåg en extern webbsida. HFD gick på samma linje som i ett avgörande från år 2018 som också rörde golvpriser, där det konstaterades att golvpriser inte är tillåtet. 

 

HFD fastslog i den aktuella domen att utvärderingsmodellen hindrar leverantörer från att konkurrera med sina priser och att den upphandlande myndigheten hindras från att bedöma anbud i konkurrens med varandra, vilket står i strid med likabehandlingsprincipen. HFD pekade också på att även om modellen inte innebär att anbud med priser under den lägsta nivån förkastas, innebär prisgränsen i praktiken att leverantörerna inte kan erbjuda priser under den angivna lägsta nivån. 

 

Frågan om golvprisers vara eller icke-vara har diskuterats flitigt. Vissa anser att HFD agerar lagstiftare genom att förbjuda golvpriser eftersom det varken av EU-direktiven eller förarbetena anges något förbud mot golvpriser. Vissa debattörer ser vidare ett problem med att förbjuda golvpris eftersom att priserna kan vara osäkra vid lämnande av anbud, särskilt mot bakgrund av omvärldsläget, och att upphandlande myndigheter får leva med priser som inte kan hållas. 

Saga Stockman

Prenumerera på vårt nyhetssvep

Letar du efter det senaste scoopet inom offentlig upphandling, AI och digitalisering? Tendiums nyhetssvep håller dig ajour med marknadens snabba svängningar.

Du kan avprenumerera när du vill. För mer information, kolla in vår privacy policy.

Dela

Facebook
Twitter
LinkedIn

Läs vidare...

Produkt

Glada nyheter! Nu blir anbudsarbetet ännu smartare, effektivare och smidigare. Vi jobbar ständigt med att göra Tendiumplattformen ännu bättre, och i våra Product Roundups berättar vi om nya smarta funktioner i plattformen.

Hugo Jennerholm

22 mars, 2024
Datadrivet anbudsarbete

Smarta projektverktyg har ploppat upp till höger och vänster under några år och AI är på allas läppar. I den här artikeln går vi igenom hur en modern anbudsprocess ser ut - med AI, smart automatisering och effektiva samarbetsverktyg. 

Elin Lööw

19 mars, 2024
Datadrivet anbudsarbete

Hur digitaliserar du framgångsrikt din anbudsorganisation? Det här är artikeln för dig som står inför en spännande digitaliseringsresa!

Elin Lööw

20 februari, 2024
Håll dig uppdaterad

Prenumerera på vårt nyhetssvep

Letar du efter det senaste scoopet inom offentlig upphandling, AI och digitalisering? Tendiums nyhetssvep håller dig ajour med marknadens snabba svängningar.

Du kan avprenumerera när du vill. För mer information, kolla in vår privacy policy.