I augusti 2023 lyfte vi de tio mest centrala nyheterna från årets första halva. Vad hände egentligen under årets andra del? I denna artikel blickar vi tillbaka på de mest intressanta nyheterna hämtade från Tendiums Nyhetssvep.

Har du glömt att anmäla dig till nyhetssvepet? Signa upp via formuläret nedan och få nyheter inom offentlig upphandling, AI och digitalisering rätt in i mejlkorgen varje måndag morgon. 

1. Snart uppe i 900 miljarder

Upphandlingsmyndigheten släppte nya siffror under året som visade att värdet av den offentliga upphandlingen ökade under 2021 till 879 miljarder kronor. Det utgör en sjättedel av landets BNP och jämfört med 2020 innebär detta en ökning med 60 miljarder kronor eller 7 procent. Värdet av den offentliga upphandlingen speglar i stor utsträckning Sveriges ekonomiska utveckling, där pandemins påverkan syntes i föregående mätning. 

Upphandlingsmyndigheten: Värdet av den offentliga upphandlingen ökar igen

2. Första AI-lagen klubbades igenom

I december nåddes en överenskommelse om den första AI-regleringen någonsin. Den nya AI-lagen förväntas vara fullt implementerad år 2025 och syftar till att främja ansvarsfull samt innovativ AI-utveckling. I lagen delas AI-system in i olika riskgrupper och majoriteten av AI-system anses ha minimal risk och omfattas därför inte av regler. Högrisksystem måste dock uppfylla krav som högkvalitativa dataset, loggning av aktiviteter, detaljerad dokumentation, mänsklig tillsyn och hög robusthet, noggrannhet och cybersäkerhet. 

För att undvika överdriven reglering och främja innovation för generativ AI, såsom Chat GPT, har öppenhetskrav för teknisk dokumentation införts i lagen, inklusive krav på detaljerade sammanfattningar av träningsdata. I lagen begränsas dessutom användningen av ansiktsigenkänning i realtid till specifika situationer, såsom sökningar efter brottsoffer eller förebyggande åtgärder mot terrorhot.

Computer Sweden: Nu är EU överens om ny AI-lag –  först i världen

3. Över 30 miljarder spenderades på IT-tjänster

Tendiums rapport, Den offantliga IT-marknaden, publicerad i oktober 2023 visar att digitaliseringen av offentlig sektor syns i de offentliga utgifterna. Under år 2022 var utgifterna för IT-tjänster över 30 miljarder och sedan 2019 har myndigheter, regioner och kommuner spenderat 25 procent mer på IT-tjänster. 

Rapporten visar vidare att mellan 63 och 65 procent av utbetalningarna gjordes till sammanlagt tio företag och drygt 50 storföretag stod för 67 procent av de offentliga utbetalningarna till IT-leverantörer. 

Tendium: Den offantliga IT-marknaden

4. Grönt ljus för återanvändning av ESPD

Under sommaren 2023 konstaterade kammarrätten att kvalificeringskraven inte behöver vara samma eller liknande som i en tidigare upphandling för att en egenförsäkran (ESPD) ska kunna återanvändas. I det aktuella målet hänvisade den vinnande anbudsgivaren till en tidigare ESPD, vilket godtogs av den upphandlande myndigheten. Förvaltningsrätten menade dock att anbudsgivaren inte borde ha fått återanvända sin ESPD eftersom kraven i upphandlingarna skiljt sig åt i fråga om antalet referenser. 

Kammarrätten nådde en annan slutsats med hänvisning till att syftet med ESPD-systemet är att förenkla och minska den administrativa bördan för leverantörer. Det kunde därför inte krävas att kraven måste överensstämma eller vara likadana i upphandlingarna. Domen innebär att det går att återanvända en tidigare ESPD i högre utsträckning än tidigare, vilket gör det ännu enklare att lämna anbud. 

Kammarrätten i Jönköpings dom av den 9 juni 2023 i mål nr 31-23 och 32-23

5. MTR fick böta 580 miljoner – SJ fick direkttilldelning

I början av november 2023 meddelade Region Stockholm att MTR:s uppdrag avslutas i förtid. På grund av de störningar som pågått inom pendeltågstrafiken är MTR skyldig att betala skadestånd på 580 miljoner kronor till regionen. MTR:s kommunikationschef uttalade att skadeståndet är en del av en ekonomisk uppgörelse på totalt 800 miljoner kronor som parterna har ingått efter uppbrottet. 

Regionen har inte genomfört någon ny upphandling, utan SJ kommer att ta över driften genom en direkttilldelning. SL:s vd och chef på trafikförvaltningen uttalade att en trafikmyndighet vid större trafikstörningar, eller risk för större trafikstörningar, kan vidta nödåtgärder, varav en av dessa är direkttilldelning av avtal. SJ:s avtal sträcker sig över två år. Från och med 3 mars 2024 tar SJ över driften av pendeltågstrafiken.

Arbetsvärlden: MTR får betala 580 miljoner i skadestånd

Dagens Samhälle: SJ får miljardkontrakt av Region Stockholm – utan upphandling

6. Antalet anbud minskade för första gången sedan 2017

Upphandlingsmyndighetens statistik visade att antalet anbud i offentliga upphandlingar minskade för första gången sedan år 2017. Under år 2022 lämnades i genomsnitt 4,8 anbud per upphandling, jämfört med 5,5 året innan. Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten, uttalade i ett pressmeddelande att det kan vara en indikation på att intresset för att delta i offentlig upphandling har gått ner. 

Upphandlingsmyndigheten: Färre anbud i offentliga upphandlingar

7. 10 miljoner i böter till nio regioner

Nio regioner upphandlade gemensamt digitala journalsystem för vården till ett värde om totalt 4,3 miljarder. I början av 2022 meddelade leverantören av systemet att en leverans inte skulle kunna ske i enlighet med den avtalade tiden. För att bland annat reglera förseningen ingick parterna därför tre ändringsavtal. Genom ändringsavtalen åtog sig leverantören dessutom att kompensera för ändringarna i tidsplanen samt ersätta regionerna om de skulle bli skyldiga att betala skadestånd eller upphandlingsskadeavgift. 

Regionerna har uttalat att ändringarna varit tillåtna då de faller inom ramen för LOU:s bestämmelser om förutsebara händelser. Konkurrensverket menade däremot att ändringarna varit otillåtna och yrkar därför på att alla nio regioner ska betala tio miljoner vardera i upphandlingsskadeavgift. Ansökningarna lämnades över till förvaltningsrätten i december. 

Konkurrensverket: Nio regioner upphandlade avtal om digitalt journalsystem på otillåtet sätt

8. AI-risker diskuterades på toppmöte

EU och 28 länder undertecknade en ny deklaration för att tillsammans arbeta med AI-risker, under toppmötet AI Safety Summit i november. Vid toppmötet deltog politiska ledare från bland annat USA, EU och Kina samt teknikföretagschefer, inklusive Elon Musk och Sam Altman.

Deklarationen betonar två huvudsakliga strategier för att hantera AI-säkerhetsrisker. För det första uppmanas medlemsländerna att identifiera gemensamma intresseområden av risk och utveckla en vetenskaplig förståelse för dessa risker. För det andra förespråkar avtalet utformningen av riskbaserade policyer på nationell nivå för att garantera säkerhet, med tonvikt på transparens från privata AI-utvecklare och säkerhetstester. Överenskommelsen ses som ett viktigt steg mot att minimera potentiella risker kopplade till AI-utvecklingen och stärka samarbete mellan globala aktörer för att främja säkerheten inom området.

SVT: Toppmötet om AI – det här kom man fram till

9. Omdiskuterade DSA trädde i kraft

Skyldigheterna i lagen om digitala tjänster (DSA) började gälla under sensommaren för de största företagen i EU som omfattas av lagen, bland annat Meta, Google, Tiktok och Youtube. Plattformar och sökmotorer med över 45 miljoner aktiva användare varje månad har identifierats som ett hot mot säkerheten på den digitala marknaden. 

Företagen som omfattas av DSA har varit tvungna att börja agera mot olagligt innehåll, såsom hatpropaganda och spridning av falsk information. Om de misslyckas väntar böter och i förlängningen förbud mot att verka i Europa. Reglerna gäller för 19 av de största onlineplattformarna, men från mitten av februari 2024 kommer samma regler att gälla för flera onlineplattformar, oavsett storlek. 

Voister: Nu träder DSA i kraft – ska skapa ett tryggare internet

10. Minskad konkurrens i upphandlingar de senaste 10 åren

I december rapporterade Europeiska revisionsrätten att EU:s reformer för ökad konkurrens inom offentlig upphandling har misslyckats de senaste tio åren. Trots ambitioner om smidigare upphandlingsförfaranden år 2014 har en ökad byråkrati, restriktiva kriterier och marknadskoncentration lett till minskad konkurrens.  

Enligt rapporten har andelen upphandlingar med endast ett anbud ökat till 42%, medan antalet företag som lämnar anbud nästan halverats. Europeiska revisionsrätten rekommenderar att kommissionen prioriterar och förtydligar färre mål för offentlig upphandling och gör dem mer mätbara. Rapporten avslöjar också brister i övervakningen av offentlig upphandling och uppmanar till åtgärder för att återställa konkurrens samt öka förtroendet för processen.

Europeiska Revisionsrätten: Offentlig upphandling i EU