Visste du att många upphandlingar kräver äganderätt till det som upphandlas? Det visar den rykande färska boken Immaterialrätt i offentlig upphandling, som vilar på data från Tendium. Vi har pratat med författarna Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert, och Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
Varför det är så viktigt att hålla koll på immaterialrätt i offentliga upphandlingar
Låt oss börja från början – vad är egentligen immaterialrätt? Jo, immaterialrätt reglerar rätten till skydd för olika former av immateriell egendom. Det kan till exempel röra sig om upphovsrätt, patent eller varumärkesskydd.
Många upphandlingar reglerar immaterialrätten till det som levereras. Det kan exempelvis vara ett IT-program, texter och bilder, eller vem som kan söka patent för resultatet av en innovationsupphandling. I upphandlingen och avtalen som skrivs framgår vem som har rättigheterna. Men hur väl fungerar det?
Ellen Hausel Heldahl och Christina Wainikka misstänkte att det fanns problem inom immaterialrätten i offentliga upphandlingar, och bestämde sig för att undersöka saken närmre i sin bok. De tog hjälp av Tendium och vår data över upphandlingar där immateriella rättigheter finns med. De kan nu visa att bland de upphandlingar där immaterialrätten regleras så är det hela 93,9% av upphandlarna som kräver äganderätt, något som varken upphandlarna själva eller leverantörerna alltid inser konsekvenserna av.
“Många företag som inte har jurister, eller har jurister som inte är väl insatta i immaterialrätten, förstår inte konsekvenserna av avtalen”, säger Christina Wainikka.
Företag kan avtala bort rätten till sin egen produkt, något som kan ha tagit år att utveckla, eller rätten till data från en underleverantör som de själva inte ens har rätt till. Ellen Hausel Heldahl och Christina Wainikka menar att både upphandlare och leverantörer måste bli bättre på immaterialrätt, och bolag måste skydda sina intressen.
“Leverantörer borde protestera”
Ellen Hausel Heldahl och Christina Wainikka tror att det ligger okunskap, rädsla för att göra fel och bekvämlighet bakom att upphandlare kräver äganderätt i så stor utsträckning. Standardskrivningar används ofta i upphandlingar, och så även för immaterialrätten. Dessutom finns en osäkerhet kring vad upphandlaren får göra och hur det som levereras får användas. Därför tar man hellre i lite extra och kräver äganderätt. Man förstår inte vad det kan innebära för ett privat företag.
I arbetet med boken har författarna sett att vissa leverantörer avstår från att lämna anbud på upphandlingar som kräver äganderätt. Andra leverantörer utgår från att upphandlaren aldrig kommer att agera på den rätten i praktiken. En tredje grupp förstår inte vad det innebär och lämnar anbud som om det är användanderätt som avtalas.
Resultatet blir att konkurrensen snedvrids och att priset betydligt lägre än det borde vara för den typen av avtal.
“Man borde som leverantör protestera, ljudligt!” säger Ellen Hausel Heldahl.
Äganderättigheter är inte bara problematiska utifrån det enskilda företagets perspektiv, enligt Ellen Hausel Heldahl och Christina Wainikka. När offentliga aktörer övertar rättigheterna hindras vidareutveckling och innovation. Företaget kan inte fortsätta arbeta på det som levererats för att skapa ännu bättre produkter. Dessutom kan de inte sälja lösningen vidare till andra aktörer som skulle ha nytta av den, utan hjulet måste uppfinnas på nytt.
“Vilket innovationsbolag skulle lägga anbud i en upphandling där de samtidigt förlorar sina rättigheter?” säger Ellen Hausel Heldahl.
Tendiums upphandlingsdata visar hur marknaden faktiskt ser ur
När Ellen Hausel Heldahl och Christina Wainikka började arbeta på boken hade de genom lång erfarenhet samlat exempel på att immaterialrätten fungerar dåligt inom offentlig upphandling. Men med hjälp av Tendiums data har de kunna visa hur det faktiskt ser ut.
Författarna anser att det inte räcker med övergripande siffror från exempelvis Upphandlingsmyndigheten för att förstå och analysera den offentliga marknaden. Med Tendiums data kunde de både få fram hur många upphandlingar som nämner immaterialrätten, och läsa de texter i upphandlingarna där immaterialrätten regleras.
“Bra upphandlingsdata är viktigt för att kunna se de faktiska effekterna av de regleringar man gör på upphandlingsmarknaden”, säger Christina Wainikka.
—
Vill du lära dig mer om immaterialrätt i offentlig upphandling? Nu kan du köpa boken Immaterialrätt i offentlig upphandling. Läs mer om boken på förlagets hemsida.
