I samband med arbetsstart och en höst med mycket upphandling summerar vi de tio mest centrala nyheterna från halvåret som passerat – nyheter som hämtats från Tendiums Nyhetssvep. Nyhetssvepet släpps varje måndag morgon och samlar de viktigaste nyheterna från veckan som gått inom upphandling, AI och digitalisering. En utmärkt start på veckan med andra ord! Anmäl dig via formuläret nedan.

1. Stopp för LOU-försäkring 

Ett fenomen som har debatterats flitigt under senare tid är försäkringar mot LOU-överträdelser. Försäkringslösningen uppmärksammades särskilt efter att Bodens kommun genomförde en otillåten direktupphandling. Kostnaden för kommunen blev självrisken på 150 000 kronor istället för det belopp som fastställdes i domstol – sju miljoner kronor. Konkurrensverket och organisationer som Svenskt Näringsliv, Almega och Företagarna har kritiserat LOU-försäkringen. 

I juni kom ett (enligt många) efterlängtat besked. Finansinspektionen meddelade ett rättsligt ställningstagande där det konstaterades att det inte är förenligt med god försäkringsstandard att teckna en LOU-försäkring. Dessa typer av försäkringar bidrar till en minskad motivation att följa lagar och motverkar syftet med sanktionsavgifter, enligt Finansinspektionen.

Finansinspektionen: 2023:1 Försäkring mot böter och administrativa sanktionsavgifter

2. HFD klargjorde negativa delpriser i anbud

I februari konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att det är tillåtet att ställa ett obligatoriskt krav som förbjuder negativa delpriser i anbud. Trafikverket hade i en upphandling krävt att alla delpriser i anbuden skulle överstiga eller som lägst vara noll kronor. Med andra ord skulle anbud med negativa delpriser bortses från. En anbudsgivare hade totalt sett lämnat det lägsta anbudspriset, men hade infört negativa delpriser. Trafikverket bortsåg från anbudet. Anbudsgivaren ansökte om överprövning.

HFD gick på Trafikverkets linje eftersom kravets ändamål var att förhindra strategisk prissättning. Kravet ledde till ökad transparens i prissättningen, vilket i förlängningen främjar konkurrens, menade HFD. Priskravet ansågs varken strida mot likabehandlingsprincipen eller bestämmelserna om onormalt låga anbud. 

Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 766-22 meddelad i Stockholm den 3 februari 2023

3. Chat GPT bjöd in till AI-debatt

Chat GPT lanserades i slutet av år 2022 och strax därpå tog det revolutionerade AI-verktyget världen med storm. Generativ AI bidrar med stora vinster och möjligheter, samtidigt som det finns en utbredd oro kring utvecklingen och kontrollen över artificiell intelligens. 

I ett öppet brev, publicerat i mars, uppmanas till en paus av AI-system som är kraftfullare än Chat GPT 4, med undertecknare som Elon Musk, Steve Wozniak och Max Tegmark. Uppmärksammat blev också Center for AI Safety som distribuerade ett uttalande – en varning – där man pekar på vikten av att minska risken för utrotning genom AI. Flera ledande personer inom AI-området har skrivit under varningen.

Future of life: Pause Giant AI Experiments: An Open Letter

Center for AI Safety: Statement on AI Risk

4. Fler möjligheter till KKV

I maj lämnade regeringen ett lagförslag till Lagrådet som går ut på att ge Konkurrensverket (KKV) ökade befogenheter. Syftet är att främja en effektiv upphandlingstillsyn. 

Det föreslås bland annat att KKV ska få ta beslut om upphandlingsskadeavgift som första instans, att tidsfristen för beslut om avgift förlängs från ett till två år och att avgiftens tak höjs från 10 till 20 miljoner kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Regeringen: Regeringen ger Konkurrensverket bättre förutsättningar att bekämpa otillåtna direktupphandlingar

5. Mutbrottsdom överklagades till högsta instans

Det så kallade Vårdexpressenmålet har fått mycket medial uppmärksamhet. Målet handlar om Region Skånes upphandling av IT-verktyget Vårdexpressen, där VD:n för verktyget tog emot förhandsinformation från två tjänstemän i regionen för att vinna upphandlingen.

I tingsrätten dömdes den tidigare VD:n och tjänstemännen till mellan tre och fyra års fängelse för mutbrott och trolöshet mot huvudman. I hovrätten dömdes däremot inget fängelsestraff ut. En av tjänstemännen frikändes och övriga dömdes till villkorliga domar för grovt mutbrott, men friades från grov trolöshet mot huvudman. Det står nu klart att Högsta domstolen inte kommer att pröva brottet trolöshet mot huvudman. HD ska däremot pröva längden på näringsförbudet som tilldelades den tidigare VD:n. I hovrätten fick han näringsförbud i tre år. Riksåklagaren yrkade på sju år i sitt överklagande till högsta instans.

SVT: Högsta domstolen prövar inte friande dom i Vårdexpressenmålet

6. Antalet överprövningsmål ökade 

Som vanligt publicerade Upphandlingsmyndigheten (UHM) statistik om offentliga upphandlingar i Sverige. Statistiken visar att antalet annonserade upphandlingar minskade med knappt sju procent i jämförelse med år 2021. År 2022 annonserades drygt 17 200 upphandlingar, varav 44 procent avsåg tjänster. I mars publicerades flest upphandlingar. 

Antalet överprövningsmål ökade med sex procent i jämförelse med år 2021. Ungefär 3 500 överprövningsmål kom in till förvaltningsdomstolarna. I nio procent av alla mål i förvaltningsrätterna fick leverantörer helt eller delvis rätt. Den genomsnittliga handläggningstiden uppgick till två och en halv månad i första instans.

Upphandlingsmyndigheten: Statistiktjänsten

7. 47 % ställde krav på miljöledningssystem

I april släppte Tendium en rapport som kartlade hur många upphandlingar som innehöll krav på miljöledningssystem. Rapporten baserades på data från samtliga upphandlingsdokument. Rapporten visar att nära hälften, 47 procent, av upphandlingarna år 2022 ställde krav på miljöledningssystem.

Rapporten visar att kravet ställdes av bostadsbolag och offentligt ägda bolag oftare. Statliga myndigheter ställde minst ofta kravet, där drygt en tredjedel av upphandlingarna innehöll krav på miljöledningssystem. Sveriges största upphandlare i antal upphandlingar per år, Trafikverket, krävde miljöledningssystem i nio procent av upphandlingarna. Ytterligare fynd från rapporten är att miljöledningssystem efterfrågades oftare i upphandlingar av varor och tjänster med direkt miljöpåverkan. Kravet ställdes minst ofta i upphandlingar av bland annat utbildning och sjukvård.

Tendium: Miljövänlig upphandling? SÅ ANVÄNDES KRAV PÅ MILJÖLEDNINGSSYSTEM I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR 2022

8. Så påverkas upphandling av kristider

I februari år 2022 inledde Ryssland en fullskalig attack mot Ukraina och tyvärr finns ännu inga tecken på att kriget närmar sig slutet. En osäker omvärld påverkar också upphandlingsområdet. Konkurrensverkets rapport från februari visar hur offentlig upphandling och konkurrens påverkas av kristider. 

Av rapporten framgår att upphandlingslagstiftningen innehåller bestämmelser som skapar flexibilitet för att hantera oförutsedda händelser, men att regelverket ställer höga krav på planering och organisation hos upphandlande myndigheter. I kristider kan inköp dessutom behöva ske inom en tidsram som inte gör det möjligt att genomföra en annonserad upphandling. Till hands finns då bestämmelser om bland annat påskyndade förfaranden. Det kan också vara så att leverantörer inte kan leverera i enlighet med ett upphandlat avtal och då kan man använda sig av reglerna om ändring av avtal. I rapporten anges vidare att ramavtal kan vara en effektiv och ändamålsenlig avtalsform i kristider. 

Konkurrensverket: Offentlig upphandling – konkurrens i kristider

9. Årets värsta skatteslöseri röstades fram

Varje år anordnar Slöseriombudsmannen tävlingen Årets värsta slöseri. Vinnaren röstades fram i januari och priset kammades hem av Region Gävleborg. Slöseriet innefattade två vindkraftverk som totalt sett kostade skattebetalarna mer än 100 miljoner kronor. 

Ännu fler nämnvärda affärer fanns bland bidragen. På andra plats kom EU:s kommunikationskampanj med en prislapp på 700 miljoner kronor. Linnéuniversitetet fick 4,5 miljoner kronor för ett konstprojekt kallat Trollsyn som gick ut på att skapa en relation till olika material genom att se på dem ur ett trolls perspektiv. Flera regioner anställde cirkuskonsulenter för att stärka cirkusens roll i samhället. Bland bidragen hittades även Trafikverkets reklamfilm som kostade 375 000 kronor per minut. 

Skattebetalarna: Årets värsta slöseri 

10. Norrbottens största rättegång inleddes

I januari inleddes rättegången för den så kallade Lulebohärvan, den största rättegången någonsin i Norrbotten. Bostadsbolaget Lulebo slog larm om fiffel med fakturor för flera miljoner kronor, varav en av bolagets dåvarande chefer pekades ut som ansvarig. Målet handlar i stora drag om luftfakturor från leverantörer som chefen attesterat. Ex-chefen åtalades för grov trolöshet mot huvudman. Ytterligare fem personer i egenskap av företrädare för olika leverantörer åtalades för medhjälp till brottet.

Luleå tingsrätt frikände den tidigare chefen och de fem företagarna på grund av otillräcklig bevisning. I juni meddelade åklagarna att domen kommer att överklagas, dock endast avseende tre av de åtalade personerna.

SVT: Åklagarna överklagar friande domen i Lulebohärvan

SVT: Norrbottens största rättegång – det här handlar Lulebohärvan om