Del 2 i vår serie AI i samhällets tjänst
Komplex juridik och byråkrati är en utmaning för många, och särskilt små bolag. Lagen om offentlig upphandling, LOU, har rykte om sig att vara extra krånglig att arbeta med och tyvärr leder det till att vissa företag drar sig för att delta i upphandlingar.
AI kan nu hjälpa till att sänka kunskapsbarriärerna inom många olika områden, och så även inom offentlig upphandling. I den här andra delen av vår serie AI i samhällets tjänst berättar vi om Tendiums nya chattbot Louis, och hur den hjälper till att skapa en bättre upphandlingsmarknad.
Hjälper den ovana att ta till sig lagtext
Om man aldrig har jobbat med juridik kan lagtext vara ren grekiska. En lag ska läsas på ett visst sätt och språket kan vara svårbegripligt. Kort och gott: det finns en anledning till att juristlinjen är lång och svår.
Det är ett problem för små företag som kanske inte har någon jurist i bolaget, och inte heller har resurser för att anlita advokatbyrån för mindre frågor. Då landar det istället på anställda att försöka klura ut hur offentlig upphandling fungerar och vilka regler de måste förhålla sig till.
Styrkan med AI i form av språkteknologi (eller NLP som det också kallas) är att AI:n lär sig att hantera språk, vilket är en viktig komponent för att förstå juridik. Du som lekman kan då ställa alldagliga frågor till chattbotten Louis, och få ett svar som är mer begripligt.
Genom att få snabba och enkla juridiska fingervisningar om vilka regler man behöver läsa in sig på mer kan fler företag lättare navigera i upphandlingsdjungeln.
Stärker rättssäkerheten i offentliga upphandlingar
Lagar ska givetvis följas. I verkligheten händer det dock regelbundet att offentliga aktörers agerande strider mot LOU eller annan lagstiftning som reglerar offentliga upphandlingar. Inte för att man vill göra fel, utan för att vi alla är människor och upphandling är komplext. Vid sådana tillfällen är det viktigt att leverantörer och anbudsgivare har tillräcklig kunskap om lagar och regler för att kunna upptäcka felaktigheter.
Genom att kunna slå upp regler med hjälp av Louis kan lekmän lättare inse om något inte verkar gå rätt till. Beroende på frågans natur kan man därefter gå vidare och lära sig mer eller koppla in en erfaren upphandlingsjurist i frågan, för att undersöka om ett överklagande är motiverat.
I framtiden kommer upphandlare och anbudsgivare även att kunna använda Louis för att analysera hela förfrågningsunderlag. Upphandlare kommer då exempelvis att kunna identifiera termer som baserat på tidigare rättspraxis kan strida mot lagen, och proaktivt kunna ändra krav som strider mot upphandlingsprinciperna innan upphandlingen publiceras och därmed ändra skrivelsen proaktivt istället för att bli överklagad av anbudsgivare. Därmed kan de ändra skrivelsen proaktivt istället för att bli överklagad av anbudsgivare. Den seniora juristen kommer till exempel att kunna fråga Louis om relevanta domar, och därmed få mer tid till det arbete som bara en jurist kan göra.
Kan man verkligen lita på juridiska råd från en AI?
I maj i år publicerade The New York Times en artikel om en advokat som använt ChatGPT för att ta fram underlag till ett fall han arbetade med. Det slutade med att han åberopade sex rättsfall – som chattbotten hittat på. Advokaten menar att han frågade ChatGPT om fallen var äkta, och fick svaret att ja, det var de.
Händelsen illustrerar något mycket viktigt som många som använt AI-genererade redskap har upptäckt: ibland får man svar som inte stämmer. Precis som vi lärt oss att man inte kan lita på alla källor på Google, måste vi nu lära oss hur vi bäst använder oss av chattbottar.
Louis har en något striktare inställning än ChatGPT vad gäller att hitta på svar som ligger utanför underlaget, men kan fortfarande ge svar som visar sig inte stämma. Därför är det viktigt att inse att Louis inte är en jurist, och att alltid dubbelkolla de svar som Louis ger.
Så vad är då poängen med att använda en AI-chatt, om svaren kan vara fel? Jo, Louis och liknande verktyg kan effektivisera researcharbetet och ge enkla, snabba svar att arbeta vidare med. Vid juridiska frågor kan det ha avgörande betydelse där materialet kan vara omfattande och trösklarna är höga, särskilt för personer utan juridisk träning.
Bidrar till bättre offentlig service och välfärd
Offentliga upphandlingar utgör byggstenarna i vår offentliga service och välfärd. Från frukten våra barn äter på förskolan, till tåget du tar till jobbet, till skalpellen i kirurgens hand när din pappa ska opereras. Vilken kvalitet den håller avgörs i stor utsträckning i upphandlingar.
En bra offentlig marknad bygger på sund konkurrens där många leverantörer har kapacitet att delta. Den bygger också på att lagstiftning följs, och att både leverantörer och vanligt folk kan hjälpa till att påpeka när processer inte går rätt till. Det är inte hälsosamt om endast personer med lång juristutbildning känner till grundläggande upphandlingsregler.
Offentlig upphandling är ett område med stor samhällspåverkan, stora ekonomiska summor och, tyvärr, stor risk för korruption. Ju mer koll upphandlare, leverantörer, journalister och medborgare har på lagstiftningen, desto bättre.
—
Detta är del 2 av vår serie AI i samhällets tjänst. Här kan du läsa del 1 om NLP-tekniken.
Vill du ställa en fråga till Louis? Börja chatta nu.
eller
