Highlights för offentlig upphandling år 2023-2024

År 2023 var ett händelserikt år på många sätt. I samband med inledningen av det nya året tar Tendium tillfället i akt att reflektera över året som gått. Vad hände egentligen på upphandlingsområdet år 2023 och vad är nytt år 2024? Tendium sammanfattar vad som har hänt och vad som komma skall.

Konkurrensverkets nya befogenheter

I november förra året antog riksdagen regeringens förslag om en effektivare upphandlingstillsyn. Från och med den 1 januari 2024 har Konkurrensverket (KKV) utökade befogenheter att övervaka den offentliga upphandlingen. 

Förändringarna är följande:

• KKV får fatta beslut om upphandlingsskadeavgift direkt och behöver inte längre ansöka i domstol om prövning av upphandlingsskadeavgift. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten i andra instans och för ytterligare överklagande i kammarrätten krävs prövningstillstånd.
• Maxtaket för avgiften stiger från tio till 20 miljoner kronor. Motiveringen bakom höjningen är bland annat att avgiften ska vara tillräckligt avskräckande.
• Det har införts en förlängd tidsfrist om två år för möjligheten att fatta beslut om upphandlingsskadeavgift. Tidigare var tidsfristen ett år. Syftet med förändringen är att ge KKV bättre möjligheter att upptäcka och utreda mer komplicerade ärenden. 
• KKV får även möjlighet att förelägga upphandlande organisationer att ta beslut om riktlinjer för direktupphandling. 
• Det har också införts en tidsfrist i samband med dokumentationsskyldigheterna i upphandlingslagstiftningen. 

Nya uppgifter i annonser

Den 25 oktober 2023 blev det obligatoriskt för medlemsstaterna att använda eForms, EU:s standardformulär för upphandling, vid all annonsering av offentliga upphandlingar över tröskelvärdena. 

Från den 1 januari 2024 gäller även att fler uppgifter än tidigare ska anges i annonser om upphandling. Det är numera obligatoriskt att i alla annonser ange om krav på hållbarhet eller innovation ställs. Det är också obligatoriskt att ange vilka leverantörer som lämnat anbud. Tidigare var det endast obligatoriskt att ange vilken leverantör som vann upphandlingen. Nytt är även att kontraktet eller ramavtalets uppskattade värde ska anges. 

Syftet är att förbättra möjligheterna till en heltäckande statistik på upphandlingsområdet och att ge leverantörer bättre tillgång till information om upphandlingar. Dessa förändringar är en följd av EU-direktiv och att regeringen den 14 september beslutade om förändringar i upphandlingsförordningen.

Reservera deltagande i upphandlingar tilläts

I början av år 2023 infördes en möjlighet i lagstiftningen att reservera deltagande i upphandlingar av vissa sociala tjänster för icke-vinstdrivande idéburna organisationer. Det är en form av positiv särbehandling av vissa leverantörer.

Obligatorisk hänsyn till samhällsintressen föreslogs

Den 1 juli 2023 föreslogs en förändring träda i kraft avseende en obligatorisk skyldighet att ta hänsyn till vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling – såsom miljö, sociala och arbetsrättsliga hänsynstaganden. Syftet var att offentliga inköp skulle bidra till hållbarhetsmålen. Förändringen som föreslogs var att skrivningen “bör” ändras till “ska”, det vill säga att den tidigare möjligheten skulle bli obligatorisk. Förslaget har inte resulterat i en proposition och regeringen har inte meddelat ifall de tänker gå vidare med förslaget. 

Leverantörskontroller – ännu inget beslut nått

Sommaren år 2022 tillsatte regeringen en utredning för att utvärdera möjligheterna till effektiv leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling. I utredningen föreslås bland annat att Bolagsverket ska erbjuda ett system för kontroll av leverantörer, inklusive företag vars kapacitet åberopas och underleverantörer. 

Kontrollen ska endast ta sikte på uppgifter som är relevanta för att besluta om en leverantör ska uteslutas från upphandlingen. Syftet är att underlätta kontrollen av leverantörer, då det idag kan vara svårt att komma åt vissa uppgifter. Det har ännu inte fattats ett beslut om huruvida förslagen ska bli verklighet, men förhoppningsvis nås ett beslut under året. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025. 

Ändrade tröskelvärden

Från och med 1 januari 2024 gäller nya beloppsgränser vid offentliga upphandlingar, enligt de justerade tröskelvärdena för lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK), och lagen om upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). De reviderade gränserna varierar beroende på upphandlande myndighet och typ av tjänst.

Direktupphandlingsgränserna för varor, tjänster och byggentreprenader enligt LOU, LUF och LUFS förblir oförändrade och specificeras direkt i lagen. Ändringarna, som infaller vartannat år, syftar till att reglera och underlätta den offentliga upphandlingsprocessen. Upphandlingsmyndigheten listar de nya tröskelvärdena. 

HFD konstaterade att negativa delpriser får förbjudas

I februari år 2023 konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att det är tillåtet att ställa ett obligatoriskt krav som förbjuder negativa delpriser i anbud. Den upphandlande myndigheten var Trafikverket som hade krävt att alla delpriser i leverantörernas anbud skulle överstiga eller som lägst vara noll kronor. I upphandlingen hade en anbudsgivare totalt sett lämnat det lägsta anbudspriset, men med negativa delpriser, och Trafikverket bortsåg därför från anbudet. Anbudsgivaren ansökte om överprövning. HFD höll med Trafikverket och ansåg att kravet varken ansågs strida mot likabehandlingsprincipen eller reglerna om onormalt låga anbud. Domen går att ta del av här.

Anbudsgivare ska uppge utländska bidrag i stora upphandlingar

I oktober 2023 trädde nya regler i kraft för anbudsgivare. Vid upphandlingar över 250 miljoner euro är anbud tvungna att innehålla anmälan om ekonomiska bidrag från länder utanför EU. Om dessa bidrag understiger 4 miljoner euro under de senaste tre åren, krävs istället en förklaring från berörda företag om att så är fallet.

Upphandlarna ska därefter skicka vidare anmälningarna till EU-kommissionen för utredning. Reglerna gäller för anbud lämnade den 12 oktober 2023 eller senare i upphandlingar som påbörjades den 12 juli 2023 eller senare. Motiveringen bakom införandet är att utländska ekonomiska bidrag skapar snedvridningar och ojämna spelregler på EU:s inre marknad.

Tre intressanta domar från kammarrätterna under 2023

Leverantör ansågs lida skada trots att fel inte påpekats 

Kammarrätten i Sundsvall avgjorde ett mål i september 2023 avseende upphandling av arkitekttjänster. I upphandlingsdokumenten hade utvärderingskriterierna varit otydligt formulerade med risk för godtyckliga bedömningar, och trots att leverantören inte påpekat otydligheterna ansågs leverantören ha lidit skada. Enligt kammarrätten ansågs leverantören lidit skada av bristerna, eftersom det framstod som svårt för leverantören att redan i samband med anbudsgivningen kunna förutse att den upphandlande myndigheten skulle komma att tillämpa utvärderingskriterierna på ett godtyckligt sätt.

Kammarrätten i Sundsvalls dom av den 29 september 2023 i mål nr 1304–1305-23

Krav i upphandlingar ska beaktas även om de är där av misstag

Enligt en dom från Kammarrätten i Jönköping från november 2023 ska krav som kommit med av misstag i en upphandling tas i beaktning. Genom ett tekniskt fel hade Jönköpings kommun råkat ta med en textrad som inte hade avsetts för upphandlingsdokumenten. Kommunen argumenterade för att kravets utformning borde ha fått anbudsgivaren att förstå att det inte var ett riktigt krav, utan ett misstag. Trots att kommunen inte avsett att ställa kravet konstaterade kammarrätten att kommunen skulle förkasta det vinnande anbudet, då det inte uppfyllde kravet.

Kammarrätten i Jönköpings dom av den 20 november 2023 i mål nr 1926-23

Kontrollfråga ansågs inte vara komplettering av anbud

I en upphandling kom frågan upp om den vinnande leverantören hade uppfyllt ett obligatoriskt krav om att redovisade referensuppdrag skulle uppgå till ett visst värde. Kammarrätten i Göteborg menade att det inte var fråga om en otillåten komplettering av anbudet när de upphandlande myndigheterna hade ställt en kontrollfråga rörande värdet av ett referensuppdrag. Kontrollfrågan hade ställts efter tilldelningsbeslut och i samband med överprövning. 

Leverantörens bekräftelse utgjorde bevisning snarare än en komplettering av anbudet, menade kammarrätten. Domen understryker vikten av att upphandlande myndigheter noggrant undersöker om kraven uppfylls och följer likabehandlingsprincipen vid eventuell efterforskning.

Kammarrätten i Göteborgs dom av den 4 september 2023 i mål nr 6209–6214-22

Psst! Är du nyfiken på centrala nyheter från år 2023? En sammanfattning av årets första halva finns här och årets andra halva här. Passa på att anmäla dig till Tendiums Nyhetssvep – det är därifrån vi har samlat samtliga toppnyheter!