Avtalsspärr är den tidsperiod som löper efter att tilldelningsbeslut skickats till samtliga anbudsgivare. Under tiden för en avtalsspärr får en upphandlande myndighet inte teckna avtal med en vinnande leverantör, eftersom övriga leverantörer under tiden har möjlighet att ansöka om överprövning. Efter att avtalsspärren löpt ut och avtal tecknats kan upphandlingen inte längre överprövas.
Vad innebär avtalsspärr?
En avtalsspärr innebär att en upphandlande myndighet efter en annonserad upphandling måste vänta i minst tio eller 15 dagar med att ingå ramavtal eller kontrakt.
En avtalsspärr löper på tio dagar när tilldelningsbeslut skickas elektroniskt, exempelvis genom mail och 15 dagar när beslutet skickas på annat sätt än elektronisk, till exempel genom brev. Med tilldelningsbeslut avses en upphandlande myndighets beslut om vilken eller vilka leverantörer som vunnit upphandlingen, vilket ska skickas ut till samtliga anbudsgivare.
En avtalsspärr kan komma att förlängas om den upphandlande myndigheten skickar ett nytt tilldelningsbeslut till samtliga anbudsgivare där den förlängda avtalsspärren framgår. Det nya tilldelningsbeslutet måste skickas ut innan den tidigare avtalsspärren löpt ut.
Vad är frivillig avtalsspärr?
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ställer inte alltid upp krav avtalsspärr. Den upphandlande myndigheten kan i dessa fall välja att införa en så kallad frivillig avtalsspärr. Villkoret är att leverantörerna får information om den frivilliga avtalsspärren.
Frivillig avtalsspärr gäller vid förhandlat förfarande utan föregående annonsering och vid direktupphandling, där den frivilliga avtalsspärren ska framgå genom en särskild annons.
Frivillig avtalsspärr gäller också vid avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning samt vid tilldelning av kontrakt i ett dynamiskt inköpssystem (DIS) som omfattas av de direktivstyrda reglerna i LOU. Den frivilliga avtalsspärren ska finnas med i tilldelningsbeslutet.
Hur beräknas avtalsspärr?
En avtalsspärr börjar att löpa från och med dagen efter att tilldelningsbeslut skickats ut till leverantörerna. Dagen när beslutet skickas är dag noll och därefter löper avtalsspärren i minst tio eller 15 dagar, vilket innebär att avtal kan tecknas dag 11 eller 16.
Om sista dagen för en avtalsspärr är en lördag, söndag eller helgdag förlängs tidsperioden. Det kallas för söndagsregeln. Om sista dagen till exempel är en söndag kommer avtalsspärren löpa till och med måndagen och avtal kan därmed tecknas på tisdagen under förutsättning att ingen leverantör ansökt om överprövning.
Om en leverantör ansöker om överprövning hos domstolen innan avtalsspärrens sluttid förlängs tiden för avtalsspärren. Avtalsspärren slutar då att gälla först 10 dagar efter att domstolen avgjort överprövningen.
Varför finns avtalsspärr?
Syftet med avtalsspärr är att garantera att leverantörer får möjligheten att ansöka om överprövning av upphandlingen innan avtal tecknas med vinnaren. Det finns vanligtvis ett intresse hos både den upphandlande myndigheten och den vinnande leverantören att skriva under avtalet så snart det är möjligt och efter att avtalsspärren löpt ut kan avtalet ingås. Ett signerat avtal från bägge parter fastställer den offentliga affären och leveransen av det som upphandlats kan därefter påbörjas. Hur det aktuella kontraktet ska ingås bör framgå av upphandlingsdokumenten eller tilldelningsbeslutet.
Sammanfattning – 5 viktigaste punkterna om avtalsspärr
- Avtalsspärr innebär att den upphandlande myndigheten behöver vänta med att ingå ramavtal eller kontrakt i minst tio eller 15 dagar efter en annonserad upphandling.
- Tilldelningsbeslutet utgör startpunkten för avtalsspärren.
- Krav på avtalsspärr saknas i vissa situationer i lagen och den upphandlande myndigheten kan i dessa fall besluta om frivillig avtalsspärr, vilket måste informeras till leverantörerna.
- Avtalsspärr finns för att säkerställa leverantörers möjlighet till överprövning.
- När avtalsspärren löpt ut och ingen leverantör ansökt om överprövning kan det offentliga kontraktet undertecknas samt realiseras.
